Under många år hade diskussionerna pågått om att slå ihop de likartade ekonomförerningarna (Efsil, Flie) och Ekonomstudierådet. År efter år gjordes stolta planer upp men av olika anledningar föll de alltid ihop.
1994 var dock beslutsamheten total. Runt om i landet fanns en tendens att skapa starkare intressesfärer för ekonomerna och kårobligatoriet var på väg att avskaffas (under borgarnas år 1991 till 1994 fanns beslutet att avskaffa kårobligatoriet).
Efsil's Ordförande Lennart Svanberg hade en storebror som tidigare varit ordförande för studierådet och under 1993 hade Flie under ledning av Henrik Zadig och Efsil under ledning av Per Leander gjort en avsiktsförklaring om att gå ihop 1994.
Tidigt i Januari 1994 skapades en plan vilken skulle resultera i en sammanslagen och gemensam förening för alla ekonomer som eventuellt skulle kunna få kårstatus.
I övergripande ordalag var alla Lunda-ekonomer överens om nödvändigheten av att kunna agera tillsammans men i dagliga livet kom frågor om utskottsval och ordnar att skapa starka konflikter. Flie's styrelse under ledning av ordförande Marie Landegård och Efsils motsvarighet under ledning av Lennart Svanberg, höll dock tillsammans ihop planen stenhårt och under stort buller och bång kunde så sammanslagningen officiellt presenteras vid en stor fest för Sveriges alla ekonomer strax innan jul 1994. Lars Isaksson blev vald till LundaEkonomernas första ordförande och handledde arbetet under våren 1995 så att den officiella kårstatusen kunde skapas. Som ni ser är LundaEkonomernas historia inte så lång men EFSIL (Ekonomiska Fakultetens Studenter i Lund) grundades redan 1961 och växte sig starka under hela perioden fram till att de och FLIE gick ihop och blev LundaEkonomerna. FLIE är internationella ekonomernas förening. Några av de utskotten som LundaEkonomerna har idag är skapade under EFSILs tid. Ett av dem är eee som grundades tidigt 80-tal och fortfarande arrangeras i februari varje år. Nådiga Lundtans föregångare Mammon var EFSIL s medlemstidning.
De första åren...
De första åren präglas mest till att skapa en bas för studentkåren att utvecklas ifrån. Organisationens förändrades mycket under dessa första fem år; LundaEkonomerna avsade sig medlemskapet i SFS (Sveriges Förenade Studentkårer) och valde samtidigt att aktivt arbeta i samarbetsorganisationen SERO (Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation) ; LundaEkonomerna förändrade strukturen på styrelsen så att den fick en mer strategisk karaktär istället för operativ; Ett Utbildningspolitiskt program skapades för att tydliggöra LundaEkonomernas åsikter. Sommaren 1998 genomfördes även en övergripande renovering av Skånelängan. Tidigare var även LundaEkonomerna huvudman i AF (Akademiska Föreningen) men under 2000/2001 överlät man huvudmannaskapat i hela Lund till nationerna istället.
Under samma verksamhetsår, 2000/2001, valde LundaEkonomerna att gå ur samarbetsorganet LUS (Lunds Universitets Studentkårer) och tillsammans med JF (Juridiska Föreningen), MF (Medicinska Föreningen) och TLTH (Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola) bilda samarbetsorganet LOK (Lunds Oberoende kårer). Efter ett år med politiska processer att få erkännande från universitetsledningen, avslogs LOK:s begäran att få ökat studentinflytande och plats i Universitetsstyrelsen. LOK upplöstes och samtliga studentkårer återinträdde i LUS efter att godkänt ny stadga och avsiktsförklaring för organisationen.
Under senaste åren har LundaEkonomerna utökat heltidsarvoderingen, från att innefatta kårordförande, vice ordförande och skattmästare till att även innefatta styrelseledamot med näringslivsansvar. Styrelsen har utökat från tidigare sju stycken till nio. Medlemmarna utökades 2002 med att bevilja Service Management studenterna på Campus Helsingborg att starta ett utskott inom LundaEkonomerna. Under sommaren 2003 genomfördes även en andra stor renovering av Skånelängan.
Efter 10 år....
fortsätter LundaEkonomerna att utvecklas och brottas med nygamla problem. Trots ett stor arbetsinsats i SERO uppfylldes inte de målen man satt, detta ledde till att man lämnade organsationen. I samband med detta 2004 valde nio Ekonomkårer/föreningar runt om i landet att starta U9. U9 var ett reslutat av att man sökte något som inte SERO hade. Till en början var U9 ett mycket bra forum för erfarenhetsutbyte, dock hände inte så mycket på den utbildningsbevakningsområdet på nationell nivå. Det dröjde två år innan U9 lyckats upprätta sig ett namn bland riksdagsledamöter och sakta men säkert börja påverka ekonomutbildningar på nationell nivå. 2005 valde man dock att återigen gå med i SERO, dock endast som observatörsmedlem, främsta anledningen till detta var att LundaEkonomerna stod 2006 som värd för SM i Ekonomi.
Trots att LundaEkonomerna var med och arbetade fram LUS nya stadgar vid återinträdet så blev utfallet av dessa inte vad man väntat sig, detta ledde till en lång och intensiv diskussion som pågick i flera år innan man under hösten 2006 beslutade ännu en gång att lämna LUS. Samma dag som LundaEkonomerna tog detta beslut, beslutade även Juridiska Föreningen att lämna. Tillsammans med Teknologkåren som redan lämnat flera år tidigare startade man nu ett nytt samarbete. Efter MÅNGA utredningar hamnade kår och nationsibligatoriet ännu en gång i fokus i samband med regeringsskiftet 2006. Skillnaden denna gång var inte att direktiven frågade sig OM obligatoriet skall bort utan HUR. LundaEkonomerna tog en aktiv ställning till detta och började inte enbart utreda sin egen situation utan även samarbeta med alla de andra kårerna, kuratorskollegiet och Akademiska föreningen i denna fråga.
Den 10 juni 2009 beslutade riksdagen att avskaffa kårobligatoriet den 1 juli 2010. Detta är ett miljöombyte som LundaEkonomerna kommer klara, men det finns ändå ett mervärde i det student-Lund som hittills varit skyddat mycket tack vare obligatoriet. Detta ställer nya krav på samarbeten, men vart dessa leder oss är det ingen som ännu vet. Fortsättning följer...
LundaEkonomernas styrka är dynamiken och kreativiteten hos de aktiva medlemmarna, och organisationen ska och kommer därför att ständigt förändras för att möta framtidens krav på Sveriges bästa studentkår!